Det var bättre dagar och sämre dagar.
En grym kamp om livet med mycket smärta men vi ville ge honom så mycket glädje som det bara gick, och jag hoppas att vi gjorde rätt som satt med Oliwer nästan dygnet runt vecka efter vecka, att han känner sig älskad och förstår att vi bara ville hans bästa fast det var en plågsam tid...
Det gör så oerhört ont i hela mig av att se å dessa bilder.
Så ovetande vi var om hur ont han egentligen hade och hur svårt det var för honom. Vi trodde blint på att det skulle bli bättre av sig självt..
<3
Snart, snart får du komma i famnen älskling..
Ibland var det svårt och här e det minuterna före en morfindos :(
Vissa dagar var bättre :)
Dagarna spenderades i gungstolen i mamma och pappas famn.
Biet var alltid med, en vän i nöden :)
bulan i huvudet är av vätska som har läkt ut under huden när två kanyler gick sönder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar