han äter inte som han ska. vill inte ha maten. gråter, skriker och vrider sig. slår bort flaskan och gråter ännu mera. vill inte ha maten. men är hungrigare än hungrigast. men vill inte ha maten.

jag vet inte vad jag ska ta mig till.

går och hoppas på att det ska vända. att han ska vilja äta igen och att allt ska bli bra.
men det händer som ingenting..eller jo..de blir värre.

å jag e så trött på att sitta här ensam och gråta och känna denna förtvivlan.
hur fasiken ska man orka kämpa med detta i flera år när det gör så fruktansvärt ont att se på när han kämpar men det ändå inte går.

å jag e så fruktansvärt trött på allt tvång. det måste få ett slut före han stänger munnen för gott.
inga fler tester, inga fler prov och absolut inga fler dagar på barnpoli med tvångsmatning bara för att testa om det går. Jag vägrar, tänker inte låta dem göra så mot honom. "spädbarn glömmer så snabbt" BULLSHIT! han glömmer inte, han tappar förtroendet för mig och slutar äta. han är inte som alla andra jävla ungar, han e Oliwer och han ska behandlas med respekt. bannemig. sluta plåga.

å fyfan vad jag e trött..å ledsen..å tappar tron på att det ska gå vägen..

GE MIG STYRKA.

ååhå :(